Historien om Kollektomat

Kyrkor, samfund och andra organisationer har de senaste åren samlat in allt lägre belopp genom kollekt och bidrag. Genom övergång till ”det kontantlösa samhället” har kyrkobesökarna allt mindre kontanta belopp på sig, och därmed har man allt mer begränsade möjligheter att ge bidrag.

​

Både kyrkobesökare och samfunden har länge efterfrågat möjligheten att ge bidrag med kreditkort. Enstaka kyrkor och Svenska Röda Korset har testat detta, med positivt resultat, genom att införskaffa en traditionell kortterminal. Detta har dock varit en komplicerad hantering som bl a krävt personal på plats (bankerna totaltförbjuder att en vanlig terminal står obemannad). Undersökningar visar att givare vill ha anonymitet och stå ostörda när de väljer belopp och ger sin gåva.

​

Ute i världen har olika kyrkosamfund börjat samla in pengar med kreditkort och i USA har man i vissa fall även haft möjligheten att ge ett bidrag på kyrkans hemsida och betala med kort. Men ingen har tagit fram en självbetjäningsterminal.

​

Kyrkans referensgrupp ​En referensgrupp med representanter från alla de stora samfunden har sedan slutet av nittiotalet arbetat på att ta fram en lösning för betalkort i kyrkan. ​ Våren 2005 vände man sig till Quadriga som startade utvecklingen av Kollektomaten i ett nära samarbete med referensgruppen. ​ Våren 2006 gick det statliga näringslivsorganet NUTEK in med stöd för utvecklingen, och i juni 2006 kunde Swedbanks bankchef Annika Claranius starta världens första Kollektomat. Sedan gick det fort och Kollektomaten spreds över hela landet. Nu finns den i allt från Uppsala domkyrka till små församlingskyrkor. ' Lagen om avdragsrätt för ideella gåvor Den 1 januari 2012 kom den nya lagen som gör ideella gåvor avdragsgilla. Kollektomaten uppdaterades då med nya funktioner för den nya lagen. Nu finns listor över givare och funktioner för kontrolluppgifter till skatteverket.

​ Kollektomats VD Folke Straube och Annika Claranius från Swedbank vid invigningen av den första Kollektomaten 2006